Ringsjön är Skånes näst största sjö. Den gränsar till tre kommuner, Höör, Hörby och Eslöv, varav den största delen ryms i Höörs kommun. Sjön har under många år fått ta emot stora mängder näringsämnen från jordbruk och avlopp. Detta har lett till problem med kraftiga algblomningar och en förändrad sammansättning av hela faunan och floran i sjön.

Historik

1883 genomfördes en sjösänkning i Ringsjön, ytan sänktes med 1,5 meter. Några år efter sjösänkningen noterades de första symptomen på övergödning. I samband med att jordbruket fick tillgång till konstgödning ökade belastningen av fosfor mångdubbelt. Jordbrukarna lade helt enkelt för mycket gödning på sina åkrar, överskottet sköljdes med nederbörden via bäckarna och åarna ner i Ringsjön. Efter första världskriget kom vattenklosetten till Sverige i stor skala. Eftersom man då trodde att den påverkan vattenklosetterna kunde ha på naturen skulle vara obetydlig, byggde man inga reningsverk. Man lät helt enkelt avloppsvattnet rinna rakt ut i sjöarna, med ytterligare belastning av näringsämnen som följd. Det var inte förrän 1942 som riksdagen tog ett beslut om att man skulle ha en förbättrad rening av avloppsvatten. I Höör och Hörby hade man inte en tillfredsställande rening på avloppsvattnet förrän i slutet av 70-talet.

Ringsjöns tillstånd försämrades under hela 1900-talet. I mitten på 60-talet blev det dock akut. Från att ha haft ett siktdjup på 2-2,5 meter, sjönk siktdjupet till under en meter. Boskap som drack av Ringsjöns vatten dog på grund av alggifter.

Under 1980-talet var det mer regel än undantag att algblomningar skulle förekomma i Ringsjön. Fisksamhället i sjön bestod till stor del av bestånd av småväxta mörtar och braxar. Man beslöt då att göra ett första reduktionsfiske i Ringsjön.

Fisket, som genomfördes under åren 1989 – 1992 underlättades av att östra Ringsjön år 1988 drabbades av fiskdöd (beräknat 500 ton fisk dog på grund av sjukdom). Totalt fångades 100 ton fisk i Sätoftasjön och 100 ton i Västra Ringsjön.  Ytterligare mört och braxen fångades med bottengarn. Reduktionsfisket tillsammans med fiskdöden, ledde till att sjöns kondition förbättrades avsevärt, med ett klart ökat siktdjup som följd.

Det goda siktdjupet höll i sig i några år, men försämrades efter hand. 2002 var de goda effekterna borta och siktdjupet var tillbaka på samma låga nivåer som innan biomanipulationen. Anledningen till detta är att man inte gjorde underhållstrålningar i sjön. Mört- och braxbeståndet har fått möjlighet att växa till sig i antal.
Samma år beslutade Ringsjökommittén om en åtgärdsplan för att förbättra situationen. Under 2003 genomfördes inventeringar och provfisken samt olika förslag togs fram och utvärderades: Minskad näringstillförsel (skyddszoner, ansluta enskilda avlopp, våtmarker osv.), muddring, fastläggning av sediment (Covermetoden (aluminiumbaserade fällningsmedel och Riploxmetoden (tillsätter järnklorid, kalciumhydroxid och kalciumnitrat för att skapa en hinna över sedimentet), reduktionsfiske, utplantering av nya arter (zebramussla, silverkarp), stödutplantering av makrofyter.

2004 fattades beslut om att reduktionsfiske var metoden som skulle användas. Kommunerna Höör, Hörby och Eslöv ställde sig bakom en ansökan om drygt sex miljoner kronor. Denna skickades in till Länsstyrelsen i Skåne län. Ansökan beviljades och nuvarande biomanipulation startade i april 2005.
Projektet fick namnet Projekt Ringsjön och skulle vara i tre år. Trålbåtar hyrdes in från Hässleholms kommun, där de tidigare biomanipulerat i Finjasjön.
Målet för Projekt Ringsjön är att reducera sjöns braxen- och mörtbestånd med 90 %.

Att nå 90 % utfiskning visade sig vara mycket svårare än beräknat. Alternativt hade en felberäkning gjorts på den uppskattade mängden fisk. Länsstyrelsens finansiering slutade 2008. Då tog kommunerna och Sydvatten AB över ekonomin och Ringsjöns vattenråd tog över utförandet.

Under 2012 – 13 ingick reduktionsfisket i ett Interreg IV A-projekt, Algae Be Gone!. Sedan 2014 är det åter kommunerna och Sydvatten AB som finansierar fisket.

Nuläge

Den biomanipulation som hittills har gjorts har medfört att siktdjupet förbättrats, endast mindre algblomningar sker numera. Alla djur, fiskar och växter som finns i sjön mår mycket bättre. Ringsjöns berömda braxnar kan återigen användas till matlagning. Inventeringar visar att arter (växter och insekter) som varit försvunna kommer tillbaka. Vi är på rätt väg och biomanipulatonen fortsätter. Samtliga inblandade parter är på det klara med vad som händer om reduktionsfisket avslutas.

Framtid

Reduktionen av mört och braxen är klar kommer Ringsjön att kunna damma av och återta sitt gamla smeknamn ”Skånes pärla”.
För att upprätthålla en god kvalitet kommer man, med största sannolikhet, att behöva gå in med jämna mellanrum och göra mindre insatser med trålningar, för att hålla mörtarna och braxnarna i schack.