P för P är ett LOVA-projekt med syfte att få bättre kännedom om forsfortillförseln från Hörbyån till Ringsjön.
I projektet ingår vattenkemiska provtagningar, inventering av erosionsområden och sammanställningar av redan befintlig data. Förslag till eventuella åtgärder och informationsmaterial till markägare kommer att tas fram. Projektet görs i samarbete med Hörby kommun och konsult (Ekologigruppen).

Hörbyån är det största tillflödet till Ringsjön, med 40% av vattnet och 50% av fosforn. Den nedre delen domineras av produktionsintensivt jordbruk. Höga halter av kväve och fosfor har mätts i ytavrinning från området. SorbiCeller som mäter fosfor i vattnet kontinuerligt under lång tid kommer att placeras ut i delavrinningsområden för att identifiera områden med högt fosforläckage. Dessa delavrinningsområden kommer att undersökas i fält under vår/höst med avseende på ytavrinning, kanterosion och dräneringsvatten. Relevanta åtgärder (kantzoner, tvåstegsdiken, våtmarker, sedimentfällor) kommer att identifieras för de olika områdena. Informationsmaterial kommer att tas fram i samråd med LRF.

Projekt P för P

Första steget kommer att vara att placera ut SorbiCeller vilka mäter fosforn i vattnet kontinuerligt under en längre period. Integrerad mätning gör att även fosfor som kommer via ytavrinning under kort tid kommer att vara inkluderad i mätningen. Cellerna kommer att placeras ut under vinterhalvåret då risk för ytavrinning är som störst. Resultat från Sorbiceller samt tidigare undersökningar kommer att ligga till grund för vilka områden som kommer att studeras i detalj i Hörbyåns avrinningsområde.

Jordbruket står för den absolut största delen av fosforn som kommer till sjön. Fosforinflödet från Hörbyån minskade kraftigt efter det att reningsverket byggts ut i mitten av 1970-talet, men har bara minskat marginellt sedan 1980. Inom jordbruket är det fram för allt partikelbunden fosfor från ytavrinning, vatten från dräneringsrör och sediment från kanterosion som står för fosforinflödet.
Ytavrinning, som är vanligt förekommande i Hörbyån, beskrivs oftast som diffust inflöde men kan närmast liknas vid små punktkällor där åtgärder kan sättas in för att minska inflödet av sediment och partikelbundet fosfor. Ytavrinningen återkommer på samma ställe från år till år. Undersökningar i området har visat på fosforhalter på 4 mg P/L och kvävehalter på 34 mg N/L i ytavrinning. En inventering i fält under tidig vår/sen höst ger störst möjlighet att identifiera problemområden.

Dräneringsrör är en annan stor fosforkälla. Här kommer fosformätningar att göras på vattnet från de större dräneringsrören för att identifiera rör med höga halter.

Områden med kanterosion kommer att noteras vid inventering i fält. Studier från Danmark har visat att kanterosion kan stå för en stor del av fosforinflödet.

Platsspecifika lösningar kommer att tas fram för att minska ytavrinning och kanterosion (kantzoner, tvåstegsdiken). För dräneringsrör med höga halter kan möjliga lösningar vara små hästskovåtmarker, sedimentationsdammar eller våtmarker.

Genom att ta fram informationsmaterial riktat till bönderna i området så kan problemet med fosfor lyftas och markägaren kan själv identifiera problemområden och se vilka lämpliga åtgärder finns tillgängliga.