På Ormanäs avloppsreningsverk har det under ett års tid genomförts en förstudie för att ta reda på vilka läkemedelsrester som kommer ut i Ringsjöns vatten samt vilka metoder som kan minska utsläppen.
Resultaten av förstudien ska användas som underlag för beslut om en eventuell framtida investering i utbyggnad med mer avancerad avloppsrening.
Så gick förstudien till
Under ett års tid gjordes provtagning av avloppsvatten till och från reningsverket samt i avloppsslam. Prover har också tagits i Ringsjön vid alla fyra årstider, i samarbete med Ringsjöns Vattenråd. Proverna har analyserats på läkemedelsrester och andra mikroföroreningar, såsom PFAS och vissa bekämpningsmedel. En rapport har sammanställts av konsultfirman EnviDan och en slutrapportering är gjord till Naturvårdsverket som stått för 90% av kostnaden.
Resultatet av förstudien
Ormanäs avloppsreningsverk är, som andra avloppsreningsverk i Sverige (med vissa få undantag), inte anpassade för att rena läkemedelsrester och har heller inte krav i miljötillståndet att göra det. Lite förvånande är det då att reningsverket totalt sett minskar de analyserade ämnena till i genomsnitt 89 procent.
De vanliga läkemedlen paracetamol (från exempelvis Alvedon) och ibuprofen (från exempelvis Ipren) står för den allra största delen av mängden läkemedel som leds till reningsverket och det är också dessa ämnen som bryts ner väldigt bra i den biologiska reningen på reningsverket. Det finns dock många andra ämnen som är betydligt mer svårare att bryta ner och majoriteten av dem släpps ut till Ringsjön med utgående avloppsvatten. Endast en mindre andel följer med avloppsslammet.
Provtagningarna i Ringsjön visar att sjön är påverkad av läkemedelsrester och andra mikroföroreningar, både i Östra och Västra Ringsjön. Resultaten uppvisade inte någon entydig bild av bidraget från just Ormanäs, utan det tyder på att det även finns andra källor. Tillskottet från Ormanäs avloppsreningsverk är inte avgörande för status i sjön, men bidrar med totalt cirka nio kilo av de analyserade ämnena årligen.
Undersökte även framtida förbättringar
Förstudien syftade även till att utreda lämpligt teknikval för en eventuell läkemedelsrening vid Ormanäs utifrån fastställda projektmål och utvärderingskriterier. Utvärderingen av olika tänkbara processer visade att filter med granulerat aktivt kol som ett sista reningssteg är det som bäst uppfyller uppsatta mål. Reningstekniken har lägre energiåtgång än övriga tekniker och bedöms ha lägst klimatpåverkan.
Resultaten av förstudien ska användas som underlag för beslut om en eventuell framtida investering i utbyggnad med avancerad avloppsrening. EU förväntas inom kort besluta om ett nytt avloppsdirektiv som kan innebära att reningsverk som Ormanäs blir ålagda att införa reningssteg som även reducerar läkemedelsrester och andra mikroföroreningar.
Kontakt
Vill du veta mer om den studien är du välkommen att kontakta utredningsingenjör Christina Jönsson på Mittskåne Vatten, som har varit projektledare för förstudien.